Älskade syster !
Jag måste tänka framåt, hur jobbigt det än är så måste jag göra det.
Att vakna varje morgon och tänka '' min syster är död'' Är en plåga, en plåga som inte går att beskriva.
Det känns som jag säger det i varje inlägg om min syster.
Jag saknar min syster något enormt, det är ord som inte heller går att beskriva. Att inte ha dig vid min sida längre är jätte jobbigt. Att inte kunna lyfta luren och slå ditt nummer, och bara prata med dig. Men nu finns det ingen´som jag kan bara lyfta luren till och prata med. Du var min bästa vän, min ögonsten och mitt allt. Men på en dag förändrades mitt liv till ett helvete. Ett helvete som har blivit en smärta i hjärtat som inte går att läka. Jag har verkligen förstått att du aldrig kommer tillbaka. Du kommer alltid att vara död, jag kommer alltid få åka till kyrkogården för att prata med dig för det är där du finns. Långt nere i jorden. Jag kommer alltid att komma ihåg när dem sänkte ner kistan i jorden. Då jag kastade mitt tal som jag höll på begravningen ner till dig. Jag vet om att du läser det varje dag, och förhoppningsvis ler. Jag vet om att du kollar ner på mig, för du är min lilla skyddsängel!.
Snart är det 10 månader sedan. Tio plågsamma månader. !
Jag tänker på dig!
6/5 - 1980 - 25/1 -2008 !
Att vakna varje morgon och tänka '' min syster är död'' Är en plåga, en plåga som inte går att beskriva.
Det känns som jag säger det i varje inlägg om min syster.
Jag saknar min syster något enormt, det är ord som inte heller går att beskriva. Att inte ha dig vid min sida längre är jätte jobbigt. Att inte kunna lyfta luren och slå ditt nummer, och bara prata med dig. Men nu finns det ingen´som jag kan bara lyfta luren till och prata med. Du var min bästa vän, min ögonsten och mitt allt. Men på en dag förändrades mitt liv till ett helvete. Ett helvete som har blivit en smärta i hjärtat som inte går att läka. Jag har verkligen förstått att du aldrig kommer tillbaka. Du kommer alltid att vara död, jag kommer alltid få åka till kyrkogården för att prata med dig för det är där du finns. Långt nere i jorden. Jag kommer alltid att komma ihåg när dem sänkte ner kistan i jorden. Då jag kastade mitt tal som jag höll på begravningen ner till dig. Jag vet om att du läser det varje dag, och förhoppningsvis ler. Jag vet om att du kollar ner på mig, för du är min lilla skyddsängel!.
Snart är det 10 månader sedan. Tio plågsamma månader. !
Jag tänker på dig!
6/5 - 1980 - 25/1 -2008 !
Kommentarer
Trackback
