Josefine Lindahl.

min älskade mormor, du blir bara sämre och sämre, och jag mår bara dåligare och dåligare.
Det är så hemskt att se dig, må dåligt,
det är så hemskt att se dig, ha ont.

Det har gått så fort, det har verkligen det.! och jag är så rädd att jag ska förlora min andra bästa vän.
Men så ska jag inte tänka, för det mår ingen bra av. Jag ska ta vara på dagen, och umågs med dig, så mycket som möjligt, jag besöker dig varje söndag, jag försöker verkligen att göra det. !
Det är alltid lika plågsamt att se dig, för man känner inte igen dig. Du är inte den mormorn, som alltid har ett leende på läpparna, som alltid har fina kläder, som alltid frågar hur det är med mig.
Det är verkligen inte det. Men jag är glad att du finns, och lyssnar på mig, när jag måste prata med dig. ! <3
Det har du alltid gjort, men förr så gav du mig alltid tips, men nu sitter du bara där, och säger inte ett ljud. !

Åhhhhhhh. min älskade mormor, du är det bästa jag vet, och jag älskardig så himla mycket.
Här kommer en bild på min älskade mormor, när hon var ung, visst var hon snygg?